| Agar |
|
Gelébildande substanser (polysackarider) som utvinns från rödalger (Rhodophyceae). De dominerande polysackariderna är agaros och agaropektin. Gelén stelnar (vanligen) vid 40°C. Används bl.a. som geléringsämne för solida medium till cellkultur (även till matlagning och godis). Kan köpas i hälsokostbutiker. |
| Asymbiotisk |
|
Utan symbiont. (se frösådd) |
| Autotrof |
|
En organismcell som lever av oorganiska föreningar. (Två typer: kemoautotrofa som oxiderar oorganiska ämnen för energi, och fotoautotrofa som får energi från ljusstrålning.) |
| Axenisk |
|
Från grekiskans axenos (=ogästvänlig). Fri från oönskade organismer. |
| Dikotyledoner |
|
Se tvåhjärtbladiga. |
| Embryogenes |
|
Utveckling till embryocell. |
| Endemisk |
|
Förekommer på ett begränsat geografiskt område. |
| Endobios |
|
En organism (ofta svamp) lever inuti en värd. (Cytoplasmatisk = i cellen). |
| Endosperm |
|
Frövita. Näringsförvar i ett frö. |
| Enhjärtbladig |
|
Monokotyledoner. Den grupp fanerogamer som bildar ett "groddblad" (mestadels örter samt blad med parallella nerver). Ledningsvävnaden (i stammen) består av spridda kärl. |
| Epifyt |
|
Växt som lever på en värd (annan växt eller annat föremål) utan att ta näring från sin värd. |
| Explant |
|
En växtdel för inympning på medium. (se kloning) |
| Fanerogam |
|
Fröväxt. Blommar. |
| Habitat |
|
(Naturlig) hemvist . |
| HEPA |
|
High Efficiency Particulate Air. Benämning för ett bakterie och sporsäkert filter (porstorlek ca 0,µ3m) som klarar av att filtrera stora relativt mängder luft på kort tid. (se sterilteknik) |
| Heterotrof |
|
En organismcell som livnär sig på organiska föreningar är en heterotrof. Människor är heterotrofa organismer. Gröna växter är generellt sett autotrofa organismer i naturligt tillstånd. (Fakultativ heterotrof = både auto- och heterotrof.) |
| In situ |
|
Lat. På plats; på sin naturliga växtplats. |
| In vivo |
|
Lat. I livet; i levande organism. |
| In vitro |
|
Lat. I glas; på laboratorium 'i kultur'. |
| Kallus |
|
Lat. Knöl; En samling odifferentierade (parenkym-) celler. Uppstår vid skada ( kan induceras med hormoner eller av Agrobacterium sp.) |
| Kontaminant |
|
Egentligen främmande ämne som kan orsaka skada. Används här synonymt till mikrob. (Kan mycket väl vara en främmande icke-levande substans som såväl kan främjande som undertryckande egenskaper.) |
| Kryptogam |
|
Sporväxt. |
| Kutikula |
|
Ett lager av kutin som täcker växters epidermis och är vattenavstötande för att förhindra att växten torkar ut. |
| Laminar Air Flow Bench/Unit (LAF) |
|
Sterilbänk med väggar (som en låda med öppning framtill) och en ständig ström av filtrerad; bakterie och sporsäker luft som blåser mot arbetaren. (se sterilteknik) |
| Makronäringsämnen |
|
Näringsämnen som en växt behöver i större kvantiteter. Ex. kväve (N) från nitrater och ammoniumsalter, kalium (K), fosfor (P) som tas upp som fosfat och magnesium (Mg). |
| MES |
|
2-(N-morfolin)-etansulfonsyra; en pH-reglerande buffert för cellkulturer. |
| Mikrob |
|
Ett annat ord för mikroorganism. Dvs. bakterier, alger (encelliga), mikroskopiska svampar (ex. jäst) och protozoer. Tiondels millimeter dvs. mikrometer i storlek. |
| Mikronäringsämnen |
|
Näringsämnen som en växt behöver i mindre kvantiteter. Kallas också spårämnen. Ex. järn (Fe), bor (Br), koppar (Cu), zink (Zn), mangan (Mn) m.fl. |
| Monofyletisk |
|
Grekiska: Mono = ensam, phyl = stam. En organismgrupp av arter som alla härstammar från en och samma anfader är monofyletisk. |
| Monopodial |
|
Grekiska: Mono = enkel, podos = fot. Växtsätt där orkidén växer från en punkt med nybildning av blad likt en rosett. Ex. Phalaenopsis, Vanda |
| Monokotyledoner |
|
Se enhjärtbladig. |
| Mykorrhiza |
|
Grek. Svamprot; Mycel (svampen) och rot (växten) 'lever i samliv' och utbyter näringsämnen. Endotrof- = i mycel växer in i växt cellen, ektotrof- = mycel växer runt rötterna. |
| Patogen mikroorganism |
|
Mikroorganism som kan ge upphov till sjukdom. |
| pH |
|
Den sk. "vätepotentialen" (potential of hydrogen). Ett mått på hur basiskt respektive surt ett ämne är. Skalan är logaritmisk och går från 1 (surt) till 14 (basiskt) varvid 7 är neutralt. (Definitionen är: pH=-lg[H+] (eller pH=-lg[H3O+]).) |
| Protokorm |
|
Orkidéfröets 'grodd'. En liten grön,
svullen och hård knöl (tuber, se def. nedan) som består
mestadels av odifferentierade celler. Ytlagret av cellerna innehåller
kloroplaster med klorofyll, därav färgen. |
| Protokormlika kroppar (PLB) |
|
Liten svullen knöl, till större delen bestående av odifferentierade celler. Utvecklas från explant som blad och flyttas från kulturen till ett nytt näringssubstrat för att antingen förökas vidare eller för att bilda nya plantor. |
| Spor |
|
Partiklar som bildas av vissa organismer (svampar och bakterier) och som kan utvecklas till nya levande organismer. |
| Stigma |
|
Märke (på pistillen) hos fanerogamer. Ofta klibbig för att pollen/pollina ska fastna. |
| Symbiotisk |
|
Med symbiont. (se frösådd) |
| Sympodial |
|
Grekiska: sym = med, tillsammans; podos = fot. Ett växtsätt där orkidén växer med en rhizom vidare ut från plantan och bildar organ som pseudobulber vid sidan om. |
| Totipotent cell |
|
En cell som är odifferentierad (icke-specifik) och som har förmågan att utvecklas till i princip vilken vävnadscell som helst. Ex. ett embryo; en embryonal cell. |
| Trypton |
|
Mestadels enzymatiskt spjälkad kasein; dvs peptoner. Används som kvävekälla i medium för cellkultur. |
| Tuber |
|
Latin, ung. betydelse: knöl. Term inom anatomin. |
| Tvåhjärtbladig |
|
Dikotyledoner. Fanerogamer som bildar grodd med två hjärtblad/groddblad. Ledningsvävnaden består av kärl som sitter i ett regelbundet mönster. |
| Ympning |
|
Att tillföra levande celler till ett näringssubstrat. |